Om ensamhet, sorg, längtan och stress

Publicerad den 2020-12-11
Violet Petersson


Kunskapen om att ensamhet är upphov till psykisk ohälsa är känt sedan länge. Däremot har det inte funnits så mycket forskning kring företeelsen. Vi vet att väljer vi den själv är den inte skadlig. Det är vanligtvis vald i olika perioder och av olika anledningar. Även eremiten söker kontakt eller tar emot personer i sin valda ensamhet.



Den ofrivilliga ensamheten kan vara av två olika slag.

  • Den sociala, där man objektivt kan konstatera att en person saknar relationer
  • Den subjektiva, som är en upplevd emotionell, inre känsla, mitt i tvåsamheten, i en familj eller grupp.


 

Behovet av närhet, ömhet och kärlek upphör aldrig.

Det är ytterst komplext att vara människa. Vi föds in i en relation. Dessförinnan har barnet i magen för det mesta en skön, nära tillvaro. Redan där i mammas mage har man med teknikens hjälp sett att barnet visar känslor. Det betyder att vi föds med känslor.

Psykoanalytiker Silvan Tomkins identifierade och beskrev ansiktsuttryck, generellt för mänskligheten och som avspeglade nio basaffekter. De har en överlevnadsbefrämjande instinktiv uppgift. Affekterna fyller alltså den viktiga funktionen att vara impulsgivare till viss handling. Det betyder att vi i de första sekunderna av en reaktion inte kan dölja den, men efter social korrigering lär vi oss att göra det, mer eller mindre bra. I vår kommunikation med andra är just kroppsspråk/ansiktsuttryck viktigt. Idag använder vi ”smileys” när vi chattar eller mailar, men det blir ändå missförstånd och feltolkning.

Därför är ”videosamtal” viktiga för att om möjligt tolka sanningen i vad som sägs digitalt.

De nio affekternas impuls och funktion är:

Positiva

1.Intresse/nyfikenhet – Upphetsning :Neddragna ögonbryn, uppmärksamhet, titta lyssna

Impulsen till att närma sig  undersöka och pröv Funktionen att uppfatta något behagligt, som kan ge viktig  information

2. Belåtenhet /glädje –stolthet, lugn, kärlek  leende, utdragen och öppen mun

Impuls till att hålla sig kvar, att  fortsätta en aktivitet Funktionen är att öka det välbehagliga, vila och avslappning

Neutrala

3. Förvåning-   höjda ögonbryn, plira med ögonen (blinka förvånat)

Impuls till att stanna upp och tänka efter Funktionen är att ompröva

Negativa

4.Rädsla- skräck  frusen stirrande blick, blekhet,kallsvett, håret reser sig

Impulsen till att fly, undvika, bli passiv, söka skydd och hjälp

 Funktion är att undvika faror, skydda sig

5.Sorg - förskräckelse gråt, rytmiskt gungande, spetsade   ögonbryn, neddragna mungipor

 Impuls till att dra sig undan, bli  passiv, gråta, grubbla

Funktionen är att skapa eftertanke,

6.Vrede - ilska Rynkade ögonbryn, hopbitna käkar, röd ansiktsfärg

Impuls till att attackera verbalt eller  fysiskt, hämna

Funktionen är att försvara sig,  hindra andra från att ingripa

7.Avsky /förakt  lyft överläpp, tillbakadraget huvud

Impuls att dra sig bort ifrån eller få unda

Funktionen är att skydda sig mot  något som kan skada

8. Avsmak- äckel nedsänkt och framskjuten underläpp, framskjutet och nedvinklat huvud

Impulsen är att kräkas, få bort spotta ut

Funktionen är att skydda från att få  i sig något som är farligt

9. Skam – förödmjukelse,nedslagna ögon, nedåtvänt huvud och inåtvänd blick, rodnadImpulsen till att avbryta beteenden,   gömma sig, gå undan

 Funktionen är att stoppa beteenden, hålla sig till regler och normer.

 

 



Att vara människa

Att förstå sig själv och hur de olika dimensionerna påverkar varandra.

 

Den fysiska dimensionen med våra starka drifter är för överlevnadens skull. Vi behöver kontrollera dessa starka drifter och balansera dem att de inte tar över eller förträngs.

 Det är självklart att vi behöver

  • äta, att förse kroppen med näring, mineraler och vitaminer. I bästa fall kan kroppen självläka, när vi åsamkar den skada.
  • Att sova och vila. Vi använder nästan hälften av vårt livs tid till det. Hjärnan gör däremot inte det, utan kan ibland genom våra drömmar hjälpa oss med problemlösning.  Dvs, drömperioden är viktig och en hälsning från oss själva. Vissa sömnmedel tar bort den och personer missar den hälsoeffekten.
  • Vår kropp är gjord för att röra på sig. Vi vet att vi mår bra av fysisk aktivitet.  Det är nödvändigt att finna tillfredställelse i meningsfulla aktiviteter, som främjar utveckling och växt. Passivitet, apati eller långvarig inaktivitet ger stress.
  • Att älska-Behovet av ömhet upphör aldrig. Det lilla barnet som föds dör ibland utan närhet. Det betyder att även vuxna kan göra det och längtar efter denna närhet. Forskning visar att dödligheten är större än vad vi trott, att mörkertalet inte är utforskat. Det kan bero på att skammen att vara ensam ofta knyts till detta behov.

I den psykiska dimensionen finns alla våra känslor. Det lilla barnet behöver känna trygghet och vuxna vill det också naturligtvis. Professorn i hjärnfysiologi, Matti Bergström, menade att vi har en medfödd ”antikropp” mot det okända, en oro, som ska vara till hjälp för att kunna agera i fara. Något som alltså är nödvändigt och normalt.  Den delen, som aktiveras i hjärnan kallas också för reptilhjärnan.  Det är däremot avgörande hur vi hanterar vår oro. Vi är utrustade med en värderingsresurs, som mognar till i tonåren och under förutsättning att vi har föräldrar och vuxna, som lärt oss förstå och kunna utvecklas i den. Det gäller att få fram vad som är sant, viktigt och förstå konsekvenser av hur vi hanterar olika situationer. Precis som vi behöver ett bra IQ behöver vi också ett bra EQ (emotionell Quality).

Vår vänstra hjärnhalva hanterar ord och siffror, står för logik och ser verkligheten utanför oss tex tar vi fram ficklampan för att avslöja om det verkligen finns en fara i mörkret.

 Vår högra hjärnhalva arbetar i bilder, med musik, färg och form och Matti Bergström menar att om vi ska förmedla oron inom oss, behöver vi bilderna. Hjärnan sover inte utan den högra hjärnhalvan bearbetar händelser, serverar drömmar, som är en hälsning från mig själv och ger ibland problemlösningar. Vissa sömnmedel tar bort drömmarna eller REM- sömnen (rapid-eye-movement), men det har visat sig att vi mår bra av att drömma.

När orden fattas oss hjälper oss bilden att uttrycka det vi skulle vilja säga. Det ör vedertaget at låta barn uttrycka sig i bilder, men vuxna behöver använda den möjligheten oftare säger Matti Bergström. Dikten är en bild i ord. Ja, bilder säger mer än ord!  Vårt ärliga, ofta omedvetna kroppsspråk är bilder som förstärker orden.

Den sociala dimensionen

Där är alla våra relationer genom livet.  Vi föds in i en relation där en grundläggande trygghet skapas med hjälp av ansikts- och röstuttryck av omsorg och kärlek. Sång kan ha en lugnande effekt, något som ibland är nödvändigt för att lugna personer med intellektuella funktionshinder.

Den här ”speglingen” i den första relationen är viktig för att ett barn ska få med sig trygghet och så småningom kunna känna empati för andra. Det finns forskning, som säger att har barnet under sina första tre år missat det ”fönstret” är det svårt eller näst intill omöjligt att reparera det och personligheten blir störd. Det behövs bara någon vuxen i barnets närhet, som ger den goda ”speglingen”, om nu pappa/mamma inte klarar av att ha en villkorslös omsorg.

Hela vägen genom livet behöver vi bli sedda och bekräftade, få erfara kärlek och omsorg, att få vara älskad för den jag är, inte behöva prestera och vara duktig för att duga.

Vidare i livet möter vi personer som ”speglar” oss. Det är gott att ha en trygg plattform att stå på, människor som känner mig, som vill mig väl, vänner som vågar vara ärliga med omsorg och empati. Då kan självbilden bli tydlig och självkänslan god. Det är viktigt att få finna sina egna förmågor och gåvor. Vi är unika personer, det finns inga kopior! Vi behöver känna meningsfullhet i livet och ha en uppgift att fylla. Norrmännen har ett fint uttryck: ”är du gla´ i mig?” (tycker du om mig?) När jag är ”gla´ ” i mig själv kan jag möta andra med omsorg, respekt, empati och glada ögon.

Nu är det ingen lätt resa genom alla relationer! Det kan bli riktigt trassligt ibland! Orsakerna är många, men ofta handlar det om kommunikationsproblem, att inte kunna uttrycka sig på ett bra sätt. Det skapar missförstånd, man tror att man vet vad den andre tänker. Anklagelser, fördomar och krav skapar trots, som orsakar beteenden där omgivningen får stryk och konversationen hamnar i ”sandlådan” eller också bär man det inom sig, anpassar sig, vilket ”fräter inuti” och till slut kan ”bomben brisera” eller också blir man sjuk av den inre stressen, att vara ensam i tvåsamheten eller vara utesluten/isolerad från en grupp.

Värderingsresursen, som mognar till i tonåren är en förutsättning för en god kommunikation, att kunna säga ifrån på ett bra sätt.  Den utvecklas under förutsättning att vi har Vuxna vägledande personer på vägen genom livet, hemma, i skola/ fritid och kyrka.  Den hjälper oss att analysera, att förstå en annan person och låta den svara själv. ex:

Hur kommer det sig att du säger/gör så?

Vad är det du menar?

När du gör si eller så kan detta hända? Att förstå konsekvenser av beslut/handlingar.

Den andliga dimensionen

Matti Bergström har sett att i hjärnan finns ingen särskild plats för bearbetandet av våra livsfrågor. Det är något som sker ”mellan trådarna”.  Däremot har vi minnet av våra val i pannloben, platsen för vår personlighet.

Frågorna är allmänt mänskliga och ingen kommer undan, utan de dyker upp förr eller senare, när något händer, vid kris och katastrofer, när åren går och man känner otillfredsställelse i livet. Vem är jag? Vad är det för mening i mitt liv?

Viktor Frankl, författare till ”Livet måste ha mening” menar att det finns tre värdekategorier:

  1. Kreativa värden, dvs hur man fyller sin plats i sin livssituation. Skapande gärningar, som handlar om hur yrke eller plats graderas, utan jämförelse med andra, men hur en vanlig människa fullgör de uppgifter hon just nu står i.
  2. Upplevelsevärden, värdefulla händelser och höjdpunkter i livet, till och med ett enda stort ögonblick, som gör att livet därefter aldrig blir meningslöst.
  3. Inställelsevärden är det förhållningssätt som människan intar till ett öde som hon inte kan ändra. Det finns hos varje människa en andlig frihet till vilken hållning hon vill inta i sin situation, till sig själv och blir ansvarig för vad hon gjort av sig själv. Hon kan själv avgöra med vilken värdighet hon kan möta en påtvingad inskränkning i sin

livssituation. Människan är ansvarig även för inställelsevärden så länge hon är vid medvetande, även om inte skapelsevärden finns.

Det är möjligt att förstå och också ett fritt val att vända en meningslös/svår situation och låta erfarenheten göra situationen till meningsfullhet. Viktor Frankls bok har sitt ursprung från människors erfarenheter i andra världskrigets koncentrationsläger.

Vi vet alla att livet har ett slut, åtminstone här på jorden. Men vad händer sedan? Vart går jag när jag dör?

Det är en fråga som det inte finns ett säkert 100 % svar. Däremot finns det mycket skrivet om ”nära döden upplevelser”. Elisabet Kübler-Ross, schweizisk läkare, har berättat om barns upplevelser inför döden. Det har också Diane Komp, onkolog, som säger: De små barn, som har haft dessa syner, ifrågasätter inte om de ska bli trodda. De talar utan förbehåll om vad de varit med om. De är specifika och nämner Jesus eller beskriver änglar. Precis som vuxna kan de beskriva rofyllda känslor och starkt ljus.

  • En pojke, en fyraårig asiat, vars familj inte utövade kristen tro, såg en syn där en ängel besökte honom. Därefter kallade han samman sjukhuspersonalen i sitt rum. Han tackade var och en av dem för att de hjälpt honom och sade sedan adjö. Han var inte det minsta upprörd. Men hur tror du vi kände oss? Intet öga torrt!”

 

 Eben Alexander Har skrivit boken ” Till himlen och tillbaka”, en neurokirurgs nära-döden-upplevelse (2012, Forum förlag)

Han skriver i sin inledning: ”Jag är hjärnkirurg… min forskning handlade huvudsakligen på tekniska metoder och deltog i utvecklandet av metoder som behandlade svåra tillstånd på grund av tumörer och kärlsjukdomar i hjärnan. Med andra ord satsade jag allt på vetenskapen.

Men den 10 november 2008 drabbades jag av en ovanlig sjukdom och blev liggande i coma 7 dagar. Under denna tid vara hela hjärnbarken och delar av hjärnan som gör oss till människor nedsläckt. Den fungerade inte alls, i praktiken borta.

Jag fick uppleva en medvetandevärld som var helt oberoende av min fysiska hjärnas begränsningar. Min erfarenhet bevisade för mig att kroppens och hjärnans död inte innebär slutet på medvetandet utan att upplevelsen att vara människa fortsätter bortom graven. Och detta i Guds åsyn- gud älskar var och en av oss och bryr sig om vad som händer i universum och med alla som finns där.

Den plats där jag hamnade var verklig – det liv vi lever är inte meningslöst - när jag väl insett sanningen bakom min resa förstod jag att jag måste berätta om den- idag min huvudsakliga livsuppgift och jag fortsätter mitt tidigare arbete som neurokirurg.”

 

Gemensamma drag i nära-dödenupplevelser:

  • Ett medvetet (awareness) eteriskt tillstånd, en kropp av mental energi. EEG visar inte aktivitet, ändå är vi totalt medvetna om vad som händer i vår omgivning, på lite avstånd, vad folk tänker, säger och gör. I detta tillstånd har vi varken smärtor eller handikapp
  • Sedan går vi igenom något som symboliserar en övergång, kulturellt betingad, det kan te sig som en bro, en port eller en tunnel
  • och vi möter ett ljus, vitare än vitt, andlig energi.  När vi närmar oss det blir vi fullkomligt insvepta i ovillkorlig kärlek. Om vi någon enda gång upplevt den kärleken kan vi aldrig någonsin bli rädda för döden igen. Döden är inte något skrämmande.
  • Det är vad vi gör av vårt liv som är problemet.

I närvaro av det otroliga ljuset, som människor kallar för ”Kristus” eller ”Gud” eller ”Kärlek” eller Ljuset” beroende på var de kommer ifrån, hålls vi ansvariga för allt vad vi gjort. Och vi kommer att förstå hur ofta vi inte gjort det högsta valet och hur vi fått ta konsekvenserna av våra val. Här kommer vi att veta att det absolut enda som räknas är kärlek. Det kommer också att framgå, att vad vi gjorde inte är viktigt. Det enda som räknas är hur vi gjorde det.

Och det enda viktiga är att vi gjort det med kärlek.

 

I bilden ”att vara människa” är Jag omslutet av den andliga dimensionen och livsfrågorna. Den placeringen gav en ung gymnasielev med kommentaren: ”För Gud är med i allt!” Det blev rätt! Guds namn är ”Jag är”, så Jag (människan) är i Jag är!

2013 fick professor Higg tillsammans med en annan person Nobelpriset i Fysik, för sin upptäckt av en osynlig partikel, som går genom allt levande, människor, djur och växter. Den kallas också för ”Gudspartikeln”. Så kan vi ana hur bibelorden kan klarna, som att ”innan ett ord är på min tunga, se så Känner Gud det till fullo” eller ” att inte ens en fågel faller till marken utan att Gud är med” eller ”att det är i Gud som vi lever, rör oss och är till.”

Det betyder att vi egentligen inte är ensamma, även om vi upplever och tror att vi är totalt isolerade eller övergivna.

Detta är en bön skriven av en indian. Den skrevs för flera hundra år sedan och kan passa alla trosriktningar:

Låt mig vandra i skönhet

 och gör så att mina ögon alltid är uppfyllda

 av synen av den röda och purpurfärgade solnedgången.

Gör så att mina händer respekterar de föremål du har skapat

Och gör min hörsel skarp, så att den kan höra din röst.

Gör mig vis, så att jag kan förstå det som du lärt mitt folk.

Låt mig lära mig de läxor du har nedlagt i alla blad och stenar.

Jag söker din styrka, inte för att bli större än min broder utan för att kunna kämpa mot min största fiende: mig själv.

Gör mig alltid redo att komma till dig med rena händer och klar blick.

Så att när livet slocknar, som en slocknande solnedgång,

min ande kan komma till dig utan att skämmas.”

Alla dessa livsviktiga frågor kan ”gnaga” och oroa. Vi fortsätter att använda Matti Bergströms forskning:

Det är normalt att ha oro inför det som är okänt och ska så vara, likt en ”antikropp” mot det okända. Vi människor har alltid ett val, att inte göra något, låta andra bestämma (och då har vi överlåtit oss till andra) eller undersöka och ta reda på mer och på så vis agera om det är en reell fara eller inte och på så vis minska oron.  Vi kan välja värderingsresursen och inte låta känslan fortsätta till rädsla och ångest med ett långvarigt stresspåslag.!

Vi behöver ofta använda eller få del av någon annans värderingsresurs, för i ensamheten har tankarna en benägenhet att fastna eller ”åka karusell”.  När dagens sysslor slutar distrahera kommer natten och de sömnlösa nätterna tar över.

Vi behöver någon att prata och fundera tillsammans med. Vi är inte skapta till ensamhet utan behöver någon, som vi kan utbyta tankar och förtroenden med.

När vi inte kan det blir det stress och en faktisk smärta. Forskning visar att det är samma del i hjärnan som reagerar med smärta vilket det handlar om kroppsskada som psykisk-social-andlig oro.

 

 



Den ofrivilliga ensamheten är dödlig!

Det är känt sedan länge att det är så. Enligt statistiken är suicid/självmord vanligast hos äldre män och unga tjejer. I Sverige har vi bara statistik på social ensamhet, där man objektivt kan se att en person lever med få eller inga kontakter med andra.



I SCBs kartläggning 2019 ( svart =kvinnor) räknas Social isolering när man bor ensam och inte träffar anhöriga, bekanta eller vänner oftare än ett par gånger i månaden. 4 procent av befolkningen är 16 år. Mest utsatta är äldre personer, troligtvis beroende på att man har flera förluster och drabbas oftare av sjukdom än yngre personer än yngre. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män.

Det finns ingen förklaring till skillnaden i åldersgruppen 55-64 och varför män ligger högre än kvinnor. Troligt är enligt forskarna att män blir mer isolerade vid separation, då barnen ofta blir kvar hos modern, att män är sämre på att vårda sina sociala kontakter och att män inte erkänner sig vara i behov av andra.

I åldersgrupperna 75 år och uppåt är kvinnorna mer isolerade än män och kan förklaras med att kvinnorna lever längre.

Den subjektiva ensamheten är inte lika enkel att mäta. Från 2015 finns en kartläggning av ensamhet bland olika befolkningsgrupper i Sverige. (Brülde och Conelly, SOM-institutet). Den bygger på 1642 svar.

Frågeställningarna för subjektiv, social ensamhet var:

  1. Jag kan lita på att mina vänner finns för mig när jag behöver hjälp.
  2. Jag har inga vänner som förstår mig. (13 personer svarade inte, 6% hade inga vänner))
  3. Det finns ingen i min familj som jag kan lita på när jag vill ha hjälp och uppmuntran (15 svarade inte)

Frågeställningarna för emotionell ensamhet var:

  1. Jag känner mig nära min familj (7% känner sig inte nära i sin familj)
  2. Jag har en partner som jag delar mina innersta tankar och känslor med (17 svarade inte)
  3. Jag är frustrerad över att jag saknar en intim kärleksrelation (20 svarade inte, 6 % saknar en intim kärleksrelation)

Studien visar att både subjektiv och objektiv ensamhet är vanligare bland män än kvinnor. Den subjektiva (både social och emotionell) ensamheten är vanligare i storstäder än i mindre orter. Arbetslösa är mer ensamma och saknar en intim kärleksrelation i jämförelse med förvärvsarbetande. Yngre personer upplever mer subjektiv ensamhet än äldre och omvänt när det gäller social ensamhet.

Internationellt har 55 000 personer från 237 länder, svarat på en undersökning som BBC gjort 2018 (Loneliness experiment). Resultatet visade att ungdomar 16-24 år är den grupp som har högst nivå av subjektiv ensamhet (40%) Bland de äldsta 75 år och äldre är det 27 % som känner sig ensamma.

Undersökningen visar att fler kvinnor än män skäms för att de känner sig ensamma, liksom att unga gör det mer än äldre.



Undersökningsåret är 2017-2018. Resultatet är att 14,7% av flickor och 8,3 % av pojkarna svarat att de ofta eller alltid känner sig ensamma.

Det finns inget entydigt svar på hur sociala medier påverkar psykisk ohälsa hos barn och unga. De positiva effekterna är att de ger möjlighet till socialt stöd, bättre självförtroende och tillgång till arena för att utveckla sin identitet. Negativt är att risken för kränkningar, mobbning och social isolerad.

Hälsokonsekvenser av ofrivillig ensamhet.

Ensamhet utlöser stressfaktorerna, som påverkar hela kroppen. Det är något vi har kvar från vår första tid på jorden, då det var livsfarligt att vara ensam och stressen ska hjälpa oss att söka tillbaka till gemenskapen. När stresspåslaget sker under en längre tid blir de orsak till skador i kroppen. Det visar sig i våra genetiska svagheter.

Stresshormonernas påverkan på kroppen (adrenalin, noradrenalin och cortisol)

  1.  Hjärtrytmen ökar så att hjärtat bankar.
  2.  Andningen blir snabbare, ibland flämtande.
  3.  Blodtrycket ökar och visar sig som röda fläckar på hals, axlar och kinder.
  4.  Blodet omdirigeras från yttre till inre områden och huden vitnar.
  5.  Blodets koaguleringsförmåga ökar och ev. blödning stoppas fortare.
  6.  Förhöjd blodsockernivå ger extra energi.
  7.  Blodet styrs över till muskulaturen och ger extra styrka.
  8.  Svettutsöndringen ökar.
  9.  Ögats pupiller vidgas för att släppa in mer ljus.
  10.  Man blir torr i munnen då spottkörtlarna inte arbetar som vanligt.
  11.  Mungiporna dras neråt och ibland väser man genom tänderna.

Oro, rädsla och vrede har samma fysiologi och liknar varandra och kan vara svårt att veta vad den egentliga känslan är.

Flera studier (Hacket 2012, Cacioppo 2010) visar att den subjektiva känslan av ensamhet leder till högt blodtryck, inflammation i kroppen, fetma inaktivitet, rökning och alkoholbruk. Att känna sig ensam kan också leda till att man uppfattar eller förväntar sig ovänligt bemötande från andra. Det leder till att man drar sig undan trots att man egentligen vill ha gemenskap. Det krävs självdisciplin att göra det som är bra för en själv och inte låta känslan styra. Det är just det som blir nedsatt vid ensamhet och självkänslan blir lägre och det blir lättare att falla in i destruktivt beteende, som att tröstäta, döva med rökning, alkohol/droger.



En stor studie på ofrivillig ensamhet och kopplingen till förtida död, (Holt-Lunstad, 2010) baserat på 148 studier och 300 000 deltagare visar att personer med starka sociala band har 50 % mindre risk för förtida död. Den visade också att sociala relationer har större positiv inverkan på vår hälsa än att sluta röka, minska alkoholkonsumtion, motion eller andra preventiva åtgärder

Det betyder att den viktigaste medicinen mot högt blodtryck exempelvis är att ge en människa ”gemenskap på recept”! Något som blivit realitet i Bolton UK!

          Det autonoma nervsystemet styr sig självt.

I det sympatiska nervsystemet används hormonerna adrenalin och cortisol som påverka kroppen påverkar kroppen till extraordinära prestationer, men även till slitage och olika stressjukdomar som konsekvens

Vänstra hjärnhalva används mest, som står för logik och rationalism

Det är något jag gör, presterar, mattar och gör mig nervös

I det Parasympatiska nervsystemet är hormonerna motsatsen till de sympatiska och kan kallas för ”antistresshormoner” eller ”gladhormoner”.

Acetylcholin verkar för avspänning, vila och sömn.

Oxytocin, ger lustkänsla. Kommer fram vid amning, men också i taktil massage/beröring av huden

Endodorfiner, stillar smärta

Hormonerna reglerar:

  • kärleksliv och sexualitet att ge och få omsorg, även till djur
  •  lymfkärlens verksamhet och immunförsvaret
  • När Höger hjärnhalva används, bild, färg och form, musik och sång
  • återuppbyggnad, terapi, samtal, massage
  • Något jag låter ske i mig, som vederkvicker och gör mig glad
  •  kan utlösas av bland annat av gråt och meditation

Människan är en fantastisk skapelse och den kan reparera sig själv om den bara får förutsättningarna. God näring, vila, sömn, kärlek och omsorg!  ”Gladhormonerna” kommer inte fram utan att man faktiskt gör det roliga som intresserar mig!



Tårarna behövs inte för att fukta ögat, som klarar sig utmärkt utan dem. Som framgår av ovanstående minskar de stresshormonerna och de kan kallas för ”själens balsam” eller som Katie Eriksson (finsk prof. i omvårdnad) menar är det själens rening, precis som vi tvättar bort smuts från händerna.

När något händer

Vi vet att förlust av nära personer, som dött eller att man förlorar kontakten genom skilsmässa ger katastrofkänslor. Sorgen inför sig också i förlusten av våra käraste husdjur. Den leder också ofta in i ensamheten.

 

Den brittiska regeringen har 2018 kommit med en strategi byggd på studier (Yang &Viktor, 2011, Pelman &Peplau, 1984) som visar på att andra livshändelser är ”triggers” till ensamhet och bör uppmärksammas som ett folkhälsoproblem.

exempelvis migration, att man flyttar/ byter jobb, att få barn eller när barnen flyttar ut. Riskgrupper för ensamhet är änkor/änkemän, personer med kroniska sjukdomar eller funktionshinder, arbetslösa och anhörigvårdare.

Det som händer när man varit ensam en längre tid är att det blir svårare att använda sina sociala förmågor och blir mer avståndstagande, får nedsatt förmåga att tolka andra människors intentioner. Det leder till högre risk att bli manipulerad. Studierna visar att varken ålder, fysisk attraktivitet, utbildning eller intelligens har betydelse i sammanhanget.

Jo Cox, parlamentsledamot, tillsatte en oberoende kommission om ensamhet ( commision on loneliness) vilket ligger till grund en nationell strategi mot ensamhet (2018)med målen:

  1. Att förbättra kunskapen om ensamhet, förstå orsak, följder och vilka insatser som fungerar för att motverka den.
  2. Att ensamhet och sociala relationer ska övervägas i alla politiska beslut.
  3. Att skapa ett nationellt samtal om ensamhet för att höja medvetenheten om konsekvenserna, minska stigmat, att vi förstår att precis som fysisk och psykisk hälsa är våra sociala relationer är en vital del i vårt välmående.

 I kommissionen ingick 13 välgörenhetsorganisationer, personer från näringsliv och regering. Verksamheten att minska ofrivillig ensamhet bygger på organiserat samarbete mellan primärvård, socialtjänst, föreningsliv och övriga i civilsamhället.

Här är vi inte ännu i Sverige, så när något händer finns det förstås katastrofberedskap när det händer många, men inte lika strukturerat när den enskilde blir drabbad och som inte heller kan få ”gemenskap på recept”!

Visst det finns idag psykologer på vårdcentral, ibland kurator eller en distriktssköterska som inte bara ser till blodtrycket! Kyrkornas personal ska vara utrustade för att möta människor i kris.

Den traumatiska krisens faser

Akut fas 4-6 veckor

  1. Chock – kaos – förvirring -svårt att ta in det som sker – paralyserad
  2. Reaktion - försöker finna mening i det som skett – skuldkänslor. Realistiska eller orealistiska – fantasier – återvändande av bortträngda minnen -

      psykiska försvarsmekanismer aktiveras:

  • Regression – bli hjälplös, häftiga utbrott
  • Förnekelse av verkligheten
  • Projektion- egna kanske omedvetna skuldkänslor läggs på andra
  • Rationalisering - att förnuftsmässigt ”skönmåla” för sig själv
  • Isolering av känslor, så effektivt att man inte vet att känslorna finns
  • Undertryckande – en medveten handling- att inte visa oro – ”vara duktig”

Sorgreaktioner – övergivenhetskänslor, förtvivlan – tomhet - meningslöshet - att inte bry sig om vardagslivet – aptitlöshet- självförkastelse – dödslängtan – missbruk av alkohol och tabletter.

Andra känslor att vara observant på är bitterhet, hat och avund, negativa känslor som ”äter upp en” inifrån. Det gäller att de inte ältas och ältas så att de får fäste med djupa rötter i själens inre! Det är normalt att känslorna dyker upp, men viktigt att kunna styra dem med vår ”värderingsresurs”.

Sorgen efter en förlust ger nedstämdhet och får ”gråtas bort” men den kan också ältas och  göra att man hamnar i en depression. Det kan bli en längtan bort från Livet och självmordet kan ligga på lut. Tankarna kommer och blir farliga då de fastnar!

 

Det behövs själv-disciplin, för att gör det som är gott för en själv!

 

Det är bra att så snart som möjligt komma in i bearbetningsfas, för att komma vidare i livet.



Ensam klarar sig inte bäst! Det behövs någon som kan lyssna och vi behöver stöd från någon vän. Två hjärnor tänker bättre än en! Ibland kan det vara nödvändigt med professionell hjälp. Det finns många steg i bearbetningen, att någon lyssnar och höra sig själv, att så långt det är möjligt förstå vad som hänt, utan det kan man inte gå vidare och acceptera verkligheten, för att sedan kunna finna ut möjligheter eller konsekvenser kring besluten och sedan ta beslut för vidare väg/sätt i livet, exempelvis försonas med både sig själv och andra.  

I den här trappan ska man gå tillsamman med någon.  Den ensamme kan ha svårt att finna denne någon, särskilt om jag bär på hemligheter som jag inte kan dela med vems om helst. I den brittiska strategin är ett mål att samhällets personer rustas att vara medmänniskor, i arbetet, i näringslivet, ex. frisören, affärsbiträdet, kassörskan. De ska vara medvetna och samtala en person som synes vara ensam, ställa frågan och möjligen lotsa vidare.

Precis som vi behöver veta hur vi räddar någon, som drabbats av hjärtstillestånd med HLR (hjärt-lung-räddning) behöver vi veta hur vi räddar någon från att ta livet av sig. De absolut flesta vill leva, men egentligen handlar det om att de inte trivs med det liv de har.

Räddningstjänsten har en bild för att det ska brinna, en triangel, där en sida står för något brännbart, den andra sidan, syrgas och den tredje, eld. Tar man bort en sida blir det ingen brand. Likaledes kan bilden användas för den självmordsbenägna personen, som har en sida:det finns ingen som bryr sig om mig! den andra: det kommer alltid att vara så här!den tredje: jag kan inget göra! Det räcker att i samtalet ”slå hål” på en sida, så blir det ingen ”brand”.

I första hjälpen till psykisk hälsa används ett ledord: BLEUS..

Bedöm situationen

Lyssna öppet och fördomsfritt

Erbjud stöd och information

Uppmuntra personen att söka professionell hjälp​

Stöd personen att skaffa andra hjälpresurser.

Karolinska ger ut strategier till hjälp:  https://ki.se/nasp/stodmaterial-om-sjalvmordsprevention

Aaron Antonovsky författare till ” Hälsans mysterium”

 Han undersökte hur det kom sig att så många judar ansåg sig må bra trots vad de utsattes för i koncentrationslägren. Han fann att ett större antal personer ansåg så, än de som inte mådde bra.  Ex, att 80 % är faktiskt friska och ser till de 20 % som inte är det. Han vände på ”kakan”, gjorde en salutogen undersökning.  Vad var det som gjorde att de 80% klarade livet så bra? Han kom fram till följande:

Hanterbarhet

När omvärlden ställer krav på oss och när olyckliga händelser inträffar är det viktigt att vi inte ser oss själva som hjälplösa offer. Det är viktigt att individen upplever att hon har resurser för att hantera motgångarna. Att använda sig av de nätverk som finns omkring individen. Människor som upplever att de kan hantera livet blir mer motståndskraftiga emot ohälsa.

Begriplighet

Människor mår bra av en struktur och regelbundenhet i sina liv. Vi vill gärna kunna förutsäga händelser och om något överraskar oss så vill vi ändå kunna förklara det och i möjligaste mån förstå.  Människor som är bra på att göra händelser i livet begripliga förblir i högre utsträckning friska.

Meningsfullhet

För att vi ska må bra är det också viktigt att vi upplever de utmaningar vi ställs inför som värda att investera energi i. Människor som försöker hitta en mening med de olyckliga händelser, att erfarenheten kan användas till förståelse och utveckling för sig själv och andra, mår bättre än de som inte gör det.

När något hänt kan det vara svårt att vända ”synsättet” på tillvaron och se vad som är gott och bra, ta vara på det och kunna känna tacksamhet över det.

Martin Lönnebo: TACKET GER:

LINDRING - åt det sorgsna ögat

GLANS -åt det trötta ögat

MJUKHET -åt det bittra ögat

FÖRBÄTTRAR SYNFÖRMÅGAN

att man ser det GODA som Livet ger!

att man ser förtjänsterna hos sig själv

och andra!

ÖDMJUKHETEN känner inte Jante-lagen!

 

 



DESIDERATE

En text daterad 1692, funnen i en gammal kyrka i Baltimore

Vandra lugnt i brådskan och larmet

Minns vilken frid som kan finnas i tystnaden

Lev i sämja med andra människor, så långt det när möjligt,

Utan att förneka sig själv

Hävda din sanning lugnt och högt.

Lyssna också till vad andra säger.

Även dårar och ignoranter har sin berättelse.

Om du jämför dig med andra kan du bli bitter och inbilsk

Ty det kommer alltid att finnas någon som är bättre eller sämre än du.



Gläds åt det du uppnått och åt de planer du gör upp.

Gör det du gör med hjärtat, hur oansenligt ditt arbete än är.

När lyckan skiftar är det ett beständigt värde.

Var försiktig i dina företag, ty världen är full av svek.

Var dig själv och trotsa framför allt inte känslan.

Ty i jämförelse med all strävhet, kyla och alla besvikelser

Är hon evig som gräset



Mottag sorglöst vad åldern bär med sig.

Uppge utan bitterhet ungdomens attribut.

Utveckla din själsstyrka,

Så den kan bli ditt värn vid en plötslig olycka,

Men plågas inte av fantasifoster

Mycket ängslan föds ur ensamhet och leda.

Behåll en sund disciplin, men var alltid mild mot dig själv.


Du är ett barn av världsalltet,

Liksom stjärnorna och träden har du rätt att vara här

Oavsett om det står klart för dig eller ej.

Betvivla inte att världsalltet är sådant det borde vara,

I gatularmet, i livets förvirring. Förbli i fred med din själ!

Med all förljugenhet, sin möda och sina skingrade drömmar

Är denna värld alltjämt härlig!

Var aktsam, försök vara lycklig!